Tore Aspebo minns (Del 1)
Berättelse som även är publicerad i Soutujärvi Hembyggdsblad.
Innan jag blir så här - att jag hör illa, luktar illa och ser illa, säger Tore Aspebo, vill jag berätta något av vad jag varit med om för hembygdsbladets läsare.
Som nybliven pensionär från sitt arbete i Gällivare Kommun, har Tore haft vänligheten att dela med sig av sina funderingar.
Hans hembygdsintresse är väl känt i bygden, då han under tiotals år arbetat aktivt med Soutujärvibygdens historia. Tore är alltjämt aktiv, nu i hembygdsföreningens styrelse.
Det känns konstigt att inte behöva engagera sig för brödfödan, men samtidigt är jag lite orolig för att kanske den nya "lönen" inte räcker till. Samtidigt dyker det upp minnesbilder om hur det en gång började - lite om privatliv och de första stegen ut i arbetslivet. Jag liksom alla andra på den tiden fick börja hjälpa till hemma med diverse sysslor redan innan skolåldern. Stående jobb för oss pojkar var att hugga ved och bära in vatten till hushållet och till ladugården från brunnen på gården. När vattnet sinade i brunnen på vårvintrarna, i regel i mars, fick vi dra in snö till ladugården i en bunke på en så kallad vattenkälke.
Till hushållet hämtade vi vatten från bäcken, om den var vattenförande, annars fick man tina snö även till hushållet. Vedhuggningen var för oss pojkar en mardröm, för huset var försedd med en vedspis som enda värmekälla där man eldade nästan dygnet runt. Det fanns även en öppen spis som man eldade i då det var extremt kallt ute. På lördag eftermiddag, efter skolan, var vi ålagda att hugga ved så att det räckte över söndan och det måste vara gjort före klockan 18. Efter det var det helg och då fick vi inte göra någonting av arbetskaraktär. Vi fick tvätta oss och klä oss i våra bästa kläder och vara lediga. Lördag kväll tillbringades ute med dom övriga ungarna.
År 1942 började jag i första klass i skolan med Emma Lantto som lärarinna, en bra lärarinna men snabb med pekpinnen att klippa till om vi gjorde ofog. I skolan gick det väl hyfsat för mig eftersom jag inte behövde gå om två år i samma klass. I andra klass hade jag samma lärarinna som i första.
