Kojor

Kuoranenkojan


Kuoranenkojan med stall. Av rundgranstimmer





Interiör Kuoranenkojan


Pissijänkkäkojan



Pissijänkääkoja med stall sett från stallsidan.
Stallet har en vidbyggdhöskjul.
Stallet är av samma utförande som kojdelen, men med den skillnaden att innertaket är byggd på tre takåsar för att få mera höjd för hästarna.
Stallet är avbalkat i två spiltor med varsitt foderbord.
Stallet har jordgolv.




Timmerkoja med stall i samma byggnad. Stalldelen har en vidbyggd höskjul av bräder.
Bilden föreställer Pissijänkkäkojan sett från kojsidan.
Kojan och stallet har rasat ihop men man kan ännu få en bild av hur den har sett ut.
Manskapsdelen har en eldstad i hörnet vid dörren samt trätappar i väggen för hästarnas seldon.
Till höger om dörren ett väggfast matbord.
Kojdelen har trägolv.
Kojan och stallet borde restaureras och bevaras till eftervärlden.

Kojan är byggd av rundtimmer med mossa som tätning mellan timringsvarven.
Innertaket vilar på fyra stycken längstgående takåsar.
Innertaket är av brädor, isoleringen består av mossa.
Kojan är försedd med väggfast brits och långbänk.


Enojokikojan


Rekonstruktion av kojruin
Kojruinen står vid Enojoki i Vasikkarova.
Kojan består av manskapsdel i ena ändan och stall för hästar i den andra ändan.




Enojokikojan i stalldelen.
Med plats för sex hästar.




Enojokikojans manskapsdel.
Med eldstad "arina", torkställning, "kuivatusorret", samt väggfasta britsar.
Innertaket av klyvna stockar vilande på "vuolet" takåsar, med vitmossa som isolering.

Förvaringsbod - Njalla


Hemkörning av hö


Hemkörning av hö från myrslåttern var ofta en besvärlig procedur.
Vägar över myrar och surstråk måste trampas på hösten så att den bar häst och skrinda.
Det hände ofta att man körde ner hästen i en myr.
En höskrinda lastade man i regel 20-30 hässjestolpmellanrum.

Planksågning


Fiske

Kasta ut noten - Heittä nuotan

Längden på en stor not kunde vara 90 famnar "Syltää" c:a 180 meter plus "tauko" repen c:a 100 meter. Hela noten ~ 380-400 meter. Noten kastas ut motsols.

 

Bildtexter:
Nostin
Tauko
Siulapelkka
Kopat
Siulat 16 varv/Aln
Nuottalauda
Mukkaverkko 20-24 varv/Aln
Särykset 28-30-32 varv/Aln
Miekka
Perä - 40-44-46 varv/Aln
Kieskapuu
Tupura


Lakgård - Mathenpato



Nätboning



Vittja isnät - Kokea jääverkot



Notdragning - Nuotanveto



Ljustring av fisk - Tuovosta


Ljuster - Arina, Barila

Häst med slåttermaskin


Stenåldersboplatsen vid Soutukoski


Tomun Filipas båtlänning


Seiten på Haltionsaari


Offer till fiske seite


Souto ollis kamp mot seiten på Haltionsarri med guden i Pyhäkielinen i bakgrunden.


Seiten i Haltionsarri med Polda i bakgrunden.

Kuosto(Halvtorr fura)


Mitt barndomshem


Stigs mardröm


Att med yxa rensa den nerisade vattenrännan mellan brunnen och ladugården i 30-40 graders kyla.

Puoltikasvaara gamla skola


Puoltikasvaara ~1940


Innan landsvägen byggdes.
Benämning på gårdarna och platser som de benämndes i dagligtal på våran dialekt.
Tydligare karta finns här.

Fiskarens bön(Kalastain rukous)


Herre. Ge mig nu en så stor fisk, så att jag för en gångs skull kan tala sanning.


Herra. Anna minulle kerrankan niin isun kalan ette ei minun aina tartte valehella.

Hässjor och hölagring

Myrhöhässja - Saura


Sanka vitta - Har till uppgift att hålla ihop höhässjan.
Nelivälinen - Fyra mellanrum

Etthundra hässjemellanrum av myrhö motsvarar en kos årsbehov av hö

 

 

Översilningsdiken på myrslåttern

 

 

Översållningsdiken på myrslåtteräng

Med en rad av diken och fördämningar fördelade man vatten över slåttermyren på våren för att höja produktiviteten på slåttern. Dessa fördämningar gjordes tidigt på våren och balanserades med dammarna så att vattnet fördelades jämnt över hela myren. Ungefär två veckor före höbergningen stängde man av vattentillförseln från sjön eller bäcken samt öppnade fördelningsdammarna helt så att myren var torrlagd till höskörden.

 

 

Beredningsdikning av myr till slåttervall.

Verktyg från vänster: Leikkovikate, Kråka, Dikningsspade och Flåhacka (Kuokka)

 


Höhässja - Heinärehto

Höbärgning på vall. 50 hässjor vallhö motsvarade en kos årsbehov av hö.

Hässjestolpe - Rehtotolpaa

Naula

Hässjestång - Rehtoulku

Stötta - Tukipuu-nuet

Fämmi

 


Heinäsuova

När ladorna inte räckte till förvarades höet utomhus i dessa höställningar. Sockertoppsformen gjorde att vattnet rann av och höet höll sig torrt.

 

Mått

Höjden på benställningen: 170-180 cm å att djuren inte nådde upp.

Bredd: Ungefär 2-3 meter.

Längd: Stören i mitten hade en längd på 5-6 meter.

 

 

1. Gapet i lien för vallslåtter skall vara lika mellan roten och toppen på lien (se pilen). Längden på lien mellan 4-5 meter, kan variera.

2. Gapet i lien för myrslåtter bör vara ungefär 1 kvarter (se pilen). Längden på liem mellan 6-7 kvarter, kan även vara längre.

A-B måttet mellan Päälikapula och Keskikapula i lieorven eller Viikatenvarst ska vara måttet mellan armbågen och långfingerspetsen eller en aln.

Det fanns olika liemärken

- Handsmidd lie (Pajakallittuvikatet). Fick man tag på en handsmidd från Råneå så hade man en första klassens lie.

- Fabriksmärkesliar fanns bl.a. av:

  • Hammerdahl
  • Jungdahl, var hos vissa inte riktigt omtyckt. Man sa "Jungdali se poltta kaikkimaan".


Seivas tappi
Kornkärve - Lyhte nuthe
Kornhässja - Ohrahasio, Tomun ollin vanha paikalla ~1940.
Skära - Sirppi

Hasiohanko
Man lyfte upp kärvarna på hässjan. Skaftlängden 4-5 meter. Gaffellängden 50-60 cm. Bredd 25 cm.

 

 


Mikko inlåst i stallet


Notar på tork


Lek med Tunnband


Kastrering

Kastrering av Markittahingsten

 

-"Ska jag slå en gång till?"

-"Slå bara, den har varit så jävlig."

 

 

Pultin puut(Kastreringsbräda)

 

Kastrering av getabock med "Pultin puut".


Tidigare inlägg
RSS 2.0