Tores hemsida

Tore fortsätter här sin intressanta berättelse. Denna gång från Kronoparken vid Gällivarevägen bland andra arbetsplatser.

Peter Johansson Koski var kronotorpare och vi köpte mjölk av honom. I området där vi arbetade fanns mycket huggormar, det formligen kryllade och väste vid varannan buske. Där lärde vi oss att handskas med dem utan att bli bitna. Ludvig Gustavsson, som var med i laget, var den som var minst rädd för dessa slingrande varelser. Då ormen försökte fly tog han fast den i svansen och lyfte upp den. Då kom den inte åt att hugga. Vid ett tillfälle tog vi en orm i en glasburk och bar den till kojan där den förvarades till allmänt beskådande på fönsterbrädan. På kvällen släppte vi ut den tillsammans med Petters katt.

Min första berusning med alkohol upplevde jag den sommaren. Vi "skramlade" ihop till en back pilsner, som en i laget hämtade med cykel från Gällivare. Petter gick där med makliga steg och småskrattade undrande, om pojkarna hade trampat på korken då vi såg så uppspelta ut?

Vi fick åka på en studieresa till Karlsborgs massafabrik, vilket blev en fin upplevelse. Resan bekostades av Skogs- och flottningsarbetareförbundet, avdelning 814 Moskojärvi. Vi låg över i Haparanda i bussen, då vi inte hade råd att ta in på hotell. Jag, Bror Åhult, Verner Nilsson och Uno Eriksson från Neitisuando, åt middag i Stadshotellet där vi tog två konjak till kaffet. Det var första gången jag smuttade på så starka varor och jag var spänd på hur jag skulle reagera. Något påverkad blev jag, men inte fick jag smak för varan.

Efter höbärgningen fick jag arbete på ett vägbygge från Kuosanen till Kalixälven. Arbetet bestod av dikning och planering för hand efter en bandtraktor som Määttä från Kuoksu körde. Över stormyren på 3:e kilometern högg vi en risbädd på vilken fyllmassorna kördes. Vi lastade för hand på en lastbil ur en grusgrop. Lastbilen körde ut materialet i högar vilka vi fick planera ut för hand. Arbetet sträckte sig till september.

Vi cyklade hemifrån till kojan som låg efter bilvägen på måndag och tillbaka på lördag efter arbetet som slutade klockan ett. I laget ingick Valfrid Eriksson(Fridi), Hilding Eriksson, Magnus Andersson, Määttä och jag. Määttä var en stor snuskonsument. Han la in så enorma snusbussar att det gick åt en hel dosa åt gången. Han proppade in snus från öra till öra.