Tores hemsida

Han var född till "Filur" denne Johan Erik Filipsson dy, i folkmun kallad "Måsaka". Otaliga är hans upptåg, han var full av hyss.

Denna historia belyser hans sinne för humor som kunde ta helt onkontrollerade former.

Hos Lantto i Puoltikasvaara var Johan erkkos Anna anställd som piga en sommar. En dag var Anna sysslesatt med klädtvätt vid brunnen på gården.

Måsaka kom gående från Vanhapiha och mötte Frans bakom ladan. Frans som var dövstum tecknade åt Måsaka att det stod ett kurvigt fruntimmer på andra sidan ladan och tvättade kläder. Frans som kände Måsaka utan och innan såg på honom att det vankades upptåg, Måsaka tecknade åt Frans att följa med honom.

De bägge kumpanerna smög sig runt ladan och stallet, fram till ingången till gödselhuset. På andra sidan gödselhuset såg de Anna stående, vänd ifrån dem vid brunnen, sysselsatt med att skrubba kläder på tvättbrädan. Måsaka tecknade åt Frans vad han hade i tankarna när han såg grimman hängande där på en spik på stallväggen. Han skulle som en hingst betäcka Anna där hon stod med baken i vädret.

Han öppnade gylfen och drog fram lemmen, som redan hade halvstånd. Frans som i sitt inre såg vad som skulle hända hade svårt att hålla sig för skratt, men tystades ned av Måsaka. De bägge kumpanerna smög tysta som andar genom gödselhuset och fram till stalldörren där grimman och tömmarna hängde. Försiktigt tog Måsaka ner tömmarna, trädde grimman över huvudet och gav tömmarna åt Frans varefter han börjde smyga sig fram till Anna, han hade ett präktigt stånd vid det här laget.

Frans som höll tömmarna sträckta kunde inte behärska sig längre, just som Måsaka skulle hoppa på Anna trängde ett återhållsamt skratt fram från Frans, vilket varnade Anna. När hon vände sig om och såg vad som var i görningen skrek hon av skräck

"Herra jesus 'lärstä'."

Hon svängde sig åt sidan för att komma undan Måsaka, varvid hon välte bykkaret. Snabb som en hermelin snode hon runt Måsaka, som hindrades av Frans sträckta tömmar, så att han inte fick tag i henne.

Han sprang efter Anna som en unghingst, med Frans hängandes i tömmarna, ylande av skratt och mellan skrattatackerna ropande

"Helvete, tokig gubbe", "Helvete, tokig gubbe".

Birger och Rudolf som var åsyna vittnen till hela händelseförloppet, satt på trappan till boningshuset, såg när Anna rundade ladugården och sprang in i huset och skrek av skratt, för hon kände till Måsakas hyss sedan tidigare.

De bägge kumpanerna satte sig på brunnen, Frans dubbelvikt och ylande av skratt medans Måsaka, plirade med ögonen, småskrattade åt ett av sina hyss.